Nyheter

  • 2024-10-02

    Svårt för socialtjänsten att nå de yngsta barnen

    Socialtjänsten når få yngre barn, de geografiska skillnaderna är tydliga, och barn med svensk bakgrund får mer insatser. Det visar en unik studie från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Karlstads universitet.

    I dag presenterar SKR och Karlstads universitet de första nationella resultaten från NUSO (Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning). Studien är den hittills största i svensk socialtjänst och gjord i samverkan med 134 kommuner och stadsdelar.

    Resultaten visar, bland annat, att äldre barn får fler insatser från socialtjänsten än yngre. Barn som utretts eller fått insats tidigare får också fler insatser vid återkommande utredningar än barn som utreds första gången. Det tyder på att socialtjänsten har svårt att komma in med insatser som når de yngsta barnen.

  • 2024-10-02

    Körsverige kartlagt i ny forskning från Karlstads universitet

    Körsång är ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Trots det har området varit relativt outforskat. Tills nu. Per Göransson, nybliven doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, har forskat i ämnet.

    Körer har länge varit en populär kulturaktivitet i Sverige. Fenomenet körsång är särskilt intressant då det uppskattas att cirka 600 000 personer (6 procent av Sveriges befolkning) sjunger i kör. Körerna finns både i små byar och i städer vilket gör körsång till ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Per Göransson har fokuserat på de svenska körernas geografier.

    – Körer är en betydelsefull kulturaktivitet i hela Sverige, vilket både antalet körsångare och deras geografiska spridning i både städer och små samhällen tydligt visar på, säger Per Göransson.

  • 2024-10-01

    Masterprogram ger verktyg för att övervinna hinder för beteendeförändringar i dagens samhälle

    Vad driver oss människor? Vad får oss att känna, reagera och agera som vi gör? Dessa frågor utforskas i masterprogrammet i psykologi vid Karlstads universitet, där kunskap om mänskligt beteende fördjupas och deltagarna förbereds för att aktivt bidra till att möta samhällsutmaningar i arbetslivet.

    I dagens samhälle, där globala utmaningar som klimatförändringar, ekonomiska orättvisor och konflikter påverkar oss alla blir det allt viktigare att förstå de psykologiska processer som ligger bakom dessa kriser. Det är vad det nya masterprogrammet i psykologi, som startade våren 2024, erbjuder.

  • 2024-09-30

    Karlstads universitet möter stort samhällsbehov – startar program till biomedicinsk analytiker

    Karlstads universitet har inför hösten 2025 beslutat att starta biomedicinska analytikerprogrammet. Ett initiativ som möter den alltmer akuta efterfrågan från både Region Värmland och den nationella hälso- och sjukvården av biomedicinska analytiker.

    Det finns ett stort samhällsbehov av att utbilda fler biomedicinska analytiker. Genom ett nära samarbete och dialog med Region Värmland har Karlstads universitet identifierat ett brådskande behov av att utbilda biomedicinska analytiker. 

  • 2024-09-30

    Digitaliseringens bakslag - ett glödhett ämne

    Det kallas för ”Digital backlash” – missnöjet med hur vår digitala tillvaro har blivit. Karin Fast, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har tillsammans med andra forskare varit redaktör för den nya boken ”The digital backlash and the paradoxes of disconnection”.

    Karin Fast, förklara ”digital backlash”

  • 2024-09-27

    Forskare: Dessa åtgärder krävs för att nå målet om halverat matsvinn 2030

    I dag släpps en rapport om det nordiska matsvinnet. Rapporten är skriven av forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet och innehåller rekommendationer om politiska åtgärder. Budskapet är tydligt:

    – Antingen genomför vi kraftfulla åtgärder nu eller så överger vi målet om halverat matsvinn till 2030.

    I rapporten har forskarna identifierat initiativ och åtgärder som lett till att mindre mängd mat slängts i restaurang- och skolkök, inom handeln och i de nordiska hushållen. Baserat på detta rekommenderas ett antal åtgärder som krävs för att nå målet om halverat matsvinn till 2030.

    – Det handlar om allt från att implementera kraftfulla politiska verktyg för att minska svinn, till att stärka det nordiska samarbetet och sätta tydligare krav på datadelning samt bedömning och rapportering av matsvinn, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem.